Kunsthall Grenland
– Wood & Clay

Motsetninger tiltrekker hverandre, nettopp derfor kan de utgjøre det perfekte par.

Det krever respekt, åpent utforskende, føle og ta på med søkende hender. Gjennom varsom tilnærming forsøke å forene.

I spennet mellom hardt og mykt, brunt og hvitt, ta bort og legge til, motstand og ettergivenhet, mellom det som bare er og det som må kultiveres.

Ved første øyekast er det distansen som trer frem. Ser man bedre etter er det kanskje mer som forener enn skiller. Med naturen som felles opphav kan de finne sammen på tross av sine særegenheter.

Kontraster skaper et ønske om å forsere barrierer og trå over på den andre siden, der et møte gjøres mulig.

I motsatt fall kan forskjellene dyrkes til det ekstreme.

– Hanne Ekkern

Kunsthall Grenlands prosjekt Wood & Clay baserer seg på en 1-ukes workshop i juni. Workshopen fordeler seg på lokasjonene Porsgrunds Porselænsfabrik og Prestegårdshagene Andelsgård på Eidanger. 

Workshopen leder så til utstillingen som presenterers på Kunsthall Grenland under Greenlightdistrict-festivalen.

Medvirkende kunstnere

Sive Hamilton Helle

Vi er en gruppe som har begitt oss ut i skogen. Her skal vi lage en film om to søstre, en hest og avfall. Vi vandrer langs en bekk blant avkappede stammer omkranset av tåke. Scenene blir markert og repeteres med subtile endringer — det kan handle om et blikk,  tempo eller et ord. Vi spiser matpakke på stubber før vi beveger oss videre, inn i den urgamle skogen. Det henger gubbeskjegg fra greinene og et moseteppe demper lydbildet av knirkene og flaksingen. Søstrene tømmer en urne for små grå korn som gradvis synker ned i mosen rundt røttene og får hvile. Her ender veien med samtalene om en hest på avveie og bakterier som skjuler seg i vannet, i det som er et påvirkelig økosystem. En skog er ikke bare skog, et tre er ikke bare tre.

Sive Hamilton Helle (Norge), bor og arbeider mellom Oslo og Gøteborg. Har bakgrunn fra MFA-Film, HDK-Valand, Göteborgs Universitet.

Hans Kristian Borchgrevink Hansen

Jeg er fra Finnskogen og har slik sett jobbet litt både i og med skogen. Ellers tar jeg ofte i mine arbeider utgangspunkt i det jeg har for hånden og utforsker mine umiddelbare omgivelser for å se noe antatt velkjent på en ny måte. Jeg forsøker å gå varsomt frem, ta motivene på alvor og gi dem den oppmerksomhet de fortjener.

Hans Kristian Borchgrevink Hansen (Norge), er fra Grue Finnskog. Er utdannet ved Nordland Kunst og filmskole, Kunsthøyskolene i Oslo og Bergen. 

Hanne Ekkeren

De siste årene har jeg gjennomført flere prosjekter med utgangspunkt i stedet som fenomen, prosjekter som baserer seg på feltarbeid. I prosessen ser jeg på stedet i et historisk perspektiv og prøver å fange dets karakter ved å studere for eksempel topografi, materialer som representerer stedet og hvilke betingelser som ligger til grunn for hvem og hvordan stedet benyttes.

Hanne Ekkeren (Norge) bor og arbeider i Oslo. Er utdannet ved Gerrit Rietveld Academie, Amsterdam.

Sarah Jost

wood and clay – tre og leire – trä och lera och trä – leire og tre – clay and wood

De siste årene har jeg arbeidet med tematikk knyttet til trær og skog, skogens bevegelse i tid og rom; hvordan trær vandrer og tidsperspektivet til trær satt opp mot menneskets livsløp. Jeg har sett på relasjonen mellom sted, trær og mennesker, og på bevegelsen til trær som levende organismer og tre som materiale. Det føles selvfølgelig å tenke at dyr og mennesker beveger seg over korte og lange distanser, men ikke like selvfølgelig å tenke seg at trærne, om enn meget langsomt, også er i en til alle tider pågående bevegelse.

I mitt kunstnerskap arbeider jeg med å finne en balanse mellom teoretisk kunnskap, det konseptuelle og det sanselige i materialene jeg bruker. Begynnelsen av min kunstutdanning var innenfor keramikkunst, etter utdanningen har jeg ikke arbeidet med leire men med tre, papir og funne objekter. Hva materialene jeg bruker forteller gjennom for eksempel sin opprinnelse er en viktig del av verkene. I workshopen Wood and Clay vill jeg undersøke hva som skjer når jeg igjen møter leiren og lar den møte den tematikk og de materialer jeg nå arbeider med.

Sarah Jost (Sverige), opprinnelig fra Norum i Sverige, men bor og arbeider i Bergen. Har bakgrunn fra MA i kunst, Kunsthøgskolen i Bergen. Högskolan för Design och Konsthantverk, Göteborgs Universitet.

Daniel Slåttnes

Når jeg jobber i trevirke eller leire prøver jeg å være lydhør for signaler fra materialene. Materialet har iboende insentiver. Slik som en treknute i virket som vil lede kniven, eller en motstand i leireklumpen som påvirker formbarheten et visst sett. En form utvikler seg etter hvert som jeg blir kjent med emnet og vi sammen blir enige om en form.

Intuisjon er en arbeidsmetode som jeg bruker for å la kunstmaterialene legge føringer i uttrykket. Jeg ser på det som en intuitiv lytting til de materielle påvirkningene. En drivkraft hos meg er at på et grunnleggende plan tror jeg det er i møtet med den andre at man kan lære om seg selv. Jeg prøver å ikke overstyre møtet med en forutbestemt idé om resultatet og være ydmyk i min rolle som den aktive og formende parten.

De siste årene har jeg jobbet med ideen om materialbevissthet. Det er et fokus på ideen om materialets vilje, en form for stum form-basert vilje. Hvordan identifiserer man seg selv i relasjon til omgivelsene; er kunstneren bare en subjektiv skaper eller er man like mye objekt som formes av omgivelsene?

Daniel Slåttnes (Norge). Har en Master i billedkunst fra Kunstakademiet, Kunsthøgskolen i Oslo.

Kuratorer

W O O D  A N D  C L A Y

Att gå på tur i ett skogslandskap kan känns som ett reningsbad och ge tid till efterlängtad reflektion eller frammana vår inbillningsförmåga och kreativitet. Beroende på tidpunkt, erfarenheter och om skogen består av vilda eller odlade träd kan upplevelsen likväl uppfattas som trist eller rent av skräckinjagande. Om det är det vildvuxna eller det på raka linjer odlade som uppkallar obehag är självfallet helt olika beroende på individ. Oberoende av våra mer eller mindre empatiska känslor för skogen så är den en faktisk källa till trä. Trä som förutom att vara ett exemplariskt material för att bygga grejer av också ger oss värme och energi.

Just denna energi har alltid varit en viktig ingrediens i Veden och Lerans hetlevrade kärleksaffär. Något som ständigt leder till att den ena förut så starka parten förlorar sig och blir till aska men istället får den andra parten att stelna till och bli så stark att den kan hålla i en hel evighet. Denna akt av transformation är självfallet omöjlig utan elden och det faktum att människan har två händer och en hjärna som ständigt hittar på verktyg för sin överlevnad. Ofta på bekostnad av naturens bästa. Lika mycket som dessa handlingar är tärande måste man medge att de är vackra, denna ständiga nyfikenheten av att skapa något nytt. Men hur hittar man balansen att skapa utan att samtidigt utarma vår jord?

Workshopen ”Wood and Clay” tar avstamp i de två materialens skilda egenskaper och i ambivalensen mellan natur och kultur. Det är upp till dig som deltagare att avgöra om de båda materialen kan gynnas av att sammanfogas eller om de kväver sina egna space för att lyckas samtala med varann och sin omgivning. Eller om de helt enkelt kan transformeras till en helt ny enhet.

Trämaterialen och porslinsleran bearbetas och används på de sätt som du finner lämpligast. Formandet av porslinslera kan upplevas som påtagligt sensuell eller kanske rent av som geggigt och svårt om man inte är van vid materialet. Att forma trä kräver en till synes mer våldsam behandling för att iklädas en tilltänkt form. Trä är svårt att skulptera med enbart två händer och kräver verktyg såsom yxa, såg och kniv. Under workshopen finns möjlighet att lära sig tekniker för bearbetning av trä genom till exempel svartbränning, täljning och ristning. Om du är ovan vid att arbeta med lera så ges här en möjlighet till individuell hjälp för att hitta ditt tillvägagångssätt. Vilket kanske är att ringla och tumma upp former, arbeta med hela din kropp för att pressa leran åt det håll du vill, eller använda olika avgjutnings tekniker. Det finns även möjlighet att bränna de keramiska resultat på Porsgrunds Porselænsfabrik. Om en vecka känns allt för kort för att få fram resultat till den utställning på Kunsthall Grenland som arbetet under workshopen ska resultera i kan du se detta som en uppstart och en fristad för att låta tanken och handen vandra fritt.

S a r a  M ö l l e r

Prestegårdshagene andelsgård

Prestegårdshagene holder til på gamle Eidanger prestegård. En gammel gård, omkranset av skog i øst og nord, og med Eidangerfjorden i sør. I skogen er det flere eiker som er mange hundre år gamle, fornminner og et sjeldent biologisk mangfold. På gården har vi den gamle boligen, garasjen, stabburet, et gjenbruksdrivhus, tun og åkrene. Prestegårdshagene er et eget samvirkeforetak som driver gården, og dyrker grønnsaker etter økologiske prinsipper for andelshavere/medlemmer. 

SKOGEN
– Gunn Marit Christenson

Shinrin-yoku 

Tenk deg at du må stå på samme plass hele livet. 
Ikke bare i 70-80-90 år, men i opptil 1000 år.  Du blir utsatt for vær og vind, for mye sol, for lite vann. Du kan ikke bare dra opp røttene og dra. Du må stå – der. Dette er livet til et eiketre.

Ro. Stille. Lytte. Være våken. Langsomt.

Vi har fem sanser. Syn, hørsel, smak, lukt og følesans. Med de fem sansene i bruk følger den sjette med. Den sjette sansen er vår intuisjon.

Skogbading – det er ikke trening eller jogging. Du må legge vekk telefonen. Gå langsomt og ikke målrettet. Du trenger ikke noe utstyr. La kroppen din føre deg. Lytt og følg nesen. Og ta deg tid. Du skal ikke noe spesielt sted. 

Ro. Stille. Lytte. Være våken. Langsomt.

Verdens helseorganisasjon har erklært stress som en av de største epidemiske truslene mot folkehelsen i det tjueførste århundret. – Det gjelder ikke minst tech-stress, skjermer og mobiler. Shinrin-yoku, skogbading, er blitt en etablert praksis i Japan som et motsvar på dette.

Rammer:
– Prestegårdshagene og skogen rundt Eidanger prestegård med mange gamle eiker og biologisk mangfold.

Filosofisk forankring:
– Dypøkologi
– Zen tradisjon 

1400º

Kunsthall Grenland har siden 2015 disponert et eget verksted på PP for kunstnere som ønsker å arbeide med Porsgrunds berømte leire, glasurer og ovnsbrenning på 1400°.

Kunsthallen tilbyr korte og lengre arbeidsopphold på verkstedet, for kunstnere i samarbeid med den faglige kompetansen som finnes ved Porsgrunds Porselænsfabrik As. Kunsthall Grenland samarbeider også med Telemark Museum og deres Porselensmuseum som også ligger vegg i vegg med lokalene som kunsthallen disponerer. 

Høsten 2021 etablerer kunsthallen et nytt og større porselensverksted i det gamle Sliperiet. Verksted 1400°, sammen med kunsthallens utstillingsarealer i sentrum, gjør det mulig for kunstnere å arbeide frem nye verk, og utstille dem i en av regionens fremste visningsrom for kunst.

For mer info: www.kunsthallgrenland.no / www.1400grader.no